Ibland kan det kanske kännas motigt med hur läget är i världen eller som att världens utveckling går åt fel håll. Men faktum är att fattigdomen i världen har halverats mellan 1990 och 2016. Trots
att väldens stormakter ibland leds av tveksamma figurer som Putin håller man på att utrota fattigdomen, även om mycket arbete återstår.
I Sverige skänker staten mycket pengar varje år till bistånd. Den svenska biståndsmyndigheten heter Sida. Enligt Sidas hemsida bidrar varje svensk i genomsnitt med 10 kronor per person om dagen till bistånd. Det blir cirka 3650 kronor per person och år. Och eftersom vi är runt tio miljoner invånare i landet så blir det sammanlagt 36 500 miljarder kronor per år, om man räknar vidare på Sidas uppgift.
I världen finns det oerhört många människor. Vissa menar att det rör sig om runt sju miljarder medan andra menar att siffran nu börjar närma sig åtta miljarder människor. Det sägs att runt 700 miljoner av världens befolkning, alltså ungefär en tiondel, fortfarande befinner sig i fattigdom, enligt den definitionen som finns och är allmänt vedertagen internationellt. Det betyder att de fortfarande är många. För att jämföra bor det runt hälften så många personer i USA och Kanada tillsammans. Men det kanske trots allt är på väg att bli bättre i världen.
Något man själv kan göra för att göra världen lite bättre är att köpa en Tygpåse med tryck och strunta i att belasta miljön med en massa plastpåsar. Sådant gör att världens resurser sparas. Och klimatet och miljön hänger ihop med fattigdom och hållbar utveckling. Klimatförändringar kan slå ut stora jordbruksområden och göra att människor hamnar på flykt med risk för kriminalitet och mer fattigdom som följd.
Varje land är ansvarigt för sin egen utveckling och det svenska biståndet räcker inte, men det gör trots det en vis skillnad och hjälper en bit på vägen. Och Sverige är inte det enda landet som försöker hjälpa till, det finns många andra länder i västvärlden som bidrar till utvecklingen. Det handlar bland annat om bättre sjukvård, utbildning, större skördar för lokala jordbruk och att få ner födelsetalen för att minska befolkningsökningen i världen. Om barnadödligheten
minskar då föder människor även färre barn; därför är bättre sjukvård en viktig del av lösningen. Det gör även att det blir billigare för länderna om sjukvården förbättras genom bistånd och länderna kan lägga mer pengar på utbildning. Utbildning till färre barn blir följden av lägre födelsetal och det kan göra att utbildningen blir billigare och räcker för alla barn. Det blir även fler vuxna i den totala befolkningen i ett land, vuxna som kan jobba och försörja barnen och de äldre. Biståndet gör världen till en lite bättre plats. Pengarna kan bidra till att fattiga länder får utbildning, sjukvård och mer av grundläggande basmatvaror som mjölk, ris, ägg och grönsaker. Och rent vatten förstås, som både spelar roll för människors hälsa och för hygien genom vilken kan man motverka olika slags epidemier.
